Starka band

Vilka fantastiska  kusiner   vi har,  trots stora avståndet till USA och att vi har kommit en bra bit i våra liv, så hittar vi alltid "hem" till Målen. Vi strålar samman och tillbringar en hel dag tillsammans, vi vandrar till fots på gårdens ägor där Axel och Gerda en gång satte sin prägel . Det är ofrånkomligt  utan att vi påverkats av deras levende.

Vår USA- kusin Margret är fantastisk, det är 10:e gången hon kommer "hem", hon släpper aldrig taget om Sverige,  trots att hon i princip bott hela sitt liv på andra sidan atlanten så pratar och skriver hon på svenska, och hon hat tagit med sig alla våra traditioner till USA.

Olle och Margret tittar in i snickarboden

Lika fantastiska är Olle och Gert-Eriks minnen från Målen, de kan namn på de personer som bodde i byn en gång i tiden, namnen på våra åkrar , årtalen på alla händelse sitter klockrent.

 

Vi gör något fynd på 3:e våningen, ett brev som Margrets mamma Greta och pappa Gunnar skickade hem från USA till Axel och Gerda  daterat 6 feb.1941

Vi söker även upp farmor/mormors Gerdas hemtrakter i Torsjö

Från vänster Pelle Svenne Christina Margret och Gert-Erik

Och alla ni andra som inte är nämnda ovan bidrog naturligtvis med att vara med oss denna oförglömliga dag 

1:e tjärbrännaren

Magnus är den första som varit med om att bränna tjära i tjärdal som vi träffat, även om vi läst mycket om hur man gjorde tjära så hade Magnus lite nytt att tillföra.

Magnus läser naturens spår som få kan, han ser saker och ting som vi andra bara går förbi. Är det något som avviker i naturen som vi mänskor påverkat så ser han det och oftast vet han också varför, även om det skedde för 100 år sedan 

Men träffen med honom var i första hand att få råd om gallringar och vilka områden vi  bör avverka, skogsbruksplanen ligger till grund för det beslut vi kommer fram till.

Vi gör även lite kontroller med det enkla hjälpmedlet relascop som ger oerhört goda och värdefulla värden om det är dax att gallra eller ej 

 Som avslutning på dagen tittar vi på lite insektskador och får även här en lektion här om det är sex respktive åttatandad barkborre som varit framme

Kyrkogården - en plats med respekt

I min barndom pratade pappa om Kyrkogården, en fin plats 150 m söder om vår ladugård. Som liten besökte man denna plats och kunder på den tiden tydligt se några  små

jordkullar och en del svackor i marken som satte respekt för denna plats.

Än idag växer här lite sommarblommor som Prästkragar Blåklockor m m

En teori kan kanske vara en gravplats när det var pestepidemi på 1600-1700-talet, då var man noga med att de döda skulle komma i jorden fortast möjligt för att smittan inte skulle spridas vidare,  för på kyrkans gravplats kunde väntetiden vara lång när pesten härjade som värst och man inte han med att begrava dem i den takt folk dog

Följande går att läsa ur tidningen Barometern 18 okt 1995.

Inte lång från Vargsmålabjörken ligger på gårdens ägor en tidigare slåtteräng som kallas för kyrkogården. Enligt muntlig tradition som lever  kvar på gården ska området en gång i tiden varit en begravningsplats. Små jordhögar och kullar utvisar platsen. Någon undersökning eller utgrävning har aldrig gjorts som kan bestyrka talesättet om en begravningsplats, säger Bengt men mina föräldrar talade under min barndom alltid om kyrkogården, en äng där det under sommaren växte gott om slåttergubb och andra vanliga blommor på lövängar

 Pelle

Höjdpunkt i Augusti

Kräftfiske är väl utan tvekan augustis höjdpunkt, inplantering har skett i  Hultebrean i omgångar de sista fem åren. Förhoppningarna är stora att vi ska finna liv i burarna.

+ Vi håller på traditionerna och lägger i exakt kl 17.00

I inväntan på mörkret har vi en trevlig samling vid badplatsen Hornet denna fina kväll. Självklart kommer vi in på ämnet hur var det förr  ? och när var det ? . Här nedan kommer lite info. om vad jag har antecknat om tidigare kräftfiske.

Lite sammanfatta info.
Sista året vi fiskade flodkräfta 1983
Första inplantering av signalkräftor  1985
Fiskade singnalkräftor för första gången 1988 (fick inte någon lovlig)
Kraftig ökning 1995 vi tar upp ca 200 kräftor
1998-2001 är beståndet som störst (år 2000 tar vi upp ca 2000 st. vara ca 1000 är lovliga på 7 kvällar)
2002 kraftig minskning
2003 tar vi upp 30 st.
2005 är signalkräftan helt utslagen.
2010 Inplantering av 1200 st på Vargsmålas strand
2015        "                10.000 i sjön
2016        "                30.000    "
2017 Provfiske   inget liv av signalkräftor.
Fram till 1994 var premiären för kräftfiske 8 augusti.