Konstverk över Wargsmålas ägor

Från mitten av 1700-talet och under 1800-talet upprättades kartor över det första moderna skiftet; storskiftet. Målet var bl a att samla böndernas tegar inom ett och samma område och att fördela de bra och dåliga jordarna mellan gårdarna. Tidigare kunde ett hemman ha sin brukbara jord spridd över socknen eller byn. Man lyckades dock inte helt och hållet med att samla ihop åkermarken under storskiftet. Sammanlagt karterades ca 40 000 enheter i hela Sverige.
Skalan på kartorna ligger vanligen på 1:4000, men ibland förekommer skalan 1:2000 för inägomarken och 1:8000 för utägomarken. Liksom skattläggningskartorna är dessa exemplar färggranna, men pastellerna har bytts ut mot skarpare färgtoner. Inägomarken karterades noggrannare än utägomarken.

Du hittar mera kartor på lantmäteriets hemsida  http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/

Som nattfjärilar dras vi till ljuset

Vägen som leder oss fram till ljuset i Vargsmålaskogen

50 årig trotjänare

Gunnar i Alsjömåla gamla traktor, en Ferguson 25 från 1964 hänger fortfarande med och den har nog mycket kvar att ge, för den har aldrig varit på verkstad eller i närheten av en reparatör ännu under alla dessa år. Den har varit i våra ägor i 30 år, och när vi köpte den i början på 80-talet med vagn, harv, plog, slåtterbalk och vajerkran tyckte vi att det var ett oerhört hjälpmedel, med kraven och bekvämligheten tar ut sin rätt.  Men till exempelvis vägsladdning är den fortfarande perfekt.

Den är tillverkad i England, första exemplaret kom ut 1962 och sista exemplaret gick ut 1965, motorn är på 2000 kubik, lämmar en effekt på 30 hästkrafter. Prislappen ny var på 12.500:- omräknat i dagens penningvärde morsvarar det ca. 275.000:-

Oavsett värde, så har den för oss varit varenda krona värd, och som sagt hoppas vi att 50-åringen har mycket kvar att ge.

Att den används till vägsladdning just nu i oktober har sina naturliga förklaringar 

Naturens skapare

Fingersvamp, ett mästerverk

I Vargsmålas skogar

Att få sitta i samma soffa.

Tänk att få sitta i samma soffa som sin farfar, inte alla förunnat.

Min farfar och jag i kökssoffan på Målen, för sisådär 50 år sedan, tänk att få sitta bredvid sin farfar och läsa tidningen, trots att man troligen inget förstod av vad det stod att läsa. Troligtvis trodde man att alla hade det så eller kunde ha det så, men nu på äldre dar förstår man att det inte alltid är så.

 När jag ser bilden idag utstrålar den värme, trygghet och kärlek.

Hoppas du Oliver känner något liknande idag och om 50 år. När bara du och jag sitter här i soffan och rensar svamp som är plockade av din mamma och pappa i vår egna skog.

Pelle 

 

Vi är samlade

Vi är alla samlade i "vår skog". En dag som vi kommer att minnas.

Nu har det varit Indiansommar

Indiansommar är ett uttryck för en längre period med soligt och varmt väder som inträffar efter att höstens första nattfrost har anlänt. Indiansommar kan inträffa när som helst från september till början av december.

Uttrycket är amerikanskt men det finns två teorier till dess ursprung. Antingen härstammar det från en stabil och varm period under hösten då Nordamerikas indianer gärna höll på med buffeljakt. Eller så härstammar uttrycket från den brittiska kolonialtiden i Indien och syftar då på den stabila och varma period som följer efter sommarmonsunen.

Vad som däremot är den rätta teorin är oklart…

Badplatsen Hornet

Skillnaden mellan brittsommar som vi också brukar säga om en varm period och indiansommar ligger i att indiansommaren inte är knuten till en speciell dag i almanackan. Brittsommaren är ju knuten till tiden kring Birgittadagen den 7 oktober.