Enligt gamal sägen så ska veden huggas på vinter och var klyvd innan långfredagen.
Lika bra att göra som de sagt, för det är väl vinter nu ?
Hur som helst är det skönt att jobba lite.
söndag 7 december 2014
söndag 30 november 2014
Första advent
Även om julförberedelser nuförtiden påbörjas ännu tidigare, så utgör
advent ännu en markering att julen närmar sig. Ordet advent betyder
ankomst på latin.
Advent i vår tid har liksom de flesta av julens ritualer fick sin karaktär under sent 1800-tal. Även om adventsfirandets kristna betydelse nästan försvunnit, har högtidens kulturella betydelse snarast ökat. Sedan 1960-talet producerar svensk tv en adventskalender som börjar sändas i anslutning till första advent.
Adventsstjärnorna, också kallade julstjärnor, hängs i fönster och introducerades under 1930-talet. De blev allt vanligare under efterkrigstiden. Adventsljusstaken introducerades mot slutet av 1800-talet med förebild i tyska så kallade adventsgranar. Den första elektrifierade adventsstaken kom i slutet av 1930-talet. Den elektriska ljusstaken anknyter till en svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.
Advent i vår tid har liksom de flesta av julens ritualer fick sin karaktär under sent 1800-tal. Även om adventsfirandets kristna betydelse nästan försvunnit, har högtidens kulturella betydelse snarast ökat. Sedan 1960-talet producerar svensk tv en adventskalender som börjar sändas i anslutning till första advent.
Adventsstjärnorna, också kallade julstjärnor, hängs i fönster och introducerades under 1930-talet. De blev allt vanligare under efterkrigstiden. Adventsljusstaken introducerades mot slutet av 1800-talet med förebild i tyska så kallade adventsgranar. Den första elektrifierade adventsstaken kom i slutet av 1930-talet. Den elektriska ljusstaken anknyter till en svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.
söndag 23 november 2014
Nu kan fisken andas ut
För nu kommer inte Andreas ut på Hultebräan förrän isen lägger sig
I sjöar där observationer av isläggning har pågått många år kan märkas en svag tendens till att isläggningen kommer tidigare än i början av 1900-talet.
I sjöar där observationer av isläggning har pågått många år kan märkas en svag tendens till att isläggningen kommer tidigare än i början av 1900-talet.
fredag 14 november 2014
Tjära Svenne
Du har dina funderingar , -kan det har det varit en
skidbacke här ?
Du drömmer dig tillbaka 50 år när vi åkte skidor i alla
bakar, förberedelserna var stora man tjärade träskidorna med blåslampa doften
av trätjära har inte gått ur, den sitter där den sitter. Men ska sanningen
fram så kanske det var från denna backe
tjäran kom. Vår egna tjärdal mellan Svarvaremålen och Olsamossen
söndag 9 november 2014
Givakt
Ja så ser det ut som alla står när vi får besök.
Våra besökare hade ett stort kunnande om det förflutna, tack för besöket och välkomna tillbaka då ni kanske kan dela med er av hur tjära tillverkades i tjärdalar
Våra besökare hade ett stort kunnande om det förflutna, tack för besöket och välkomna tillbaka då ni kanske kan dela med er av hur tjära tillverkades i tjärdalar
lördag 1 november 2014
Allhelgonahelg
Ett minnets ljus. Ett tacksamhetens ljus. Ett saknadens ljus. Ingen vet
utom den som tänder sitt ljus, och kanske inte alltid hon eller han
heller. Ljuset säger något som ord och tankar inte räcker till för.
söndag 26 oktober 2014
Konstverk över Wargsmålas ägor
Från mitten av 1700-talet och under 1800-talet upprättades
kartor över det första moderna skiftet; storskiftet. Målet
var bl a att samla böndernas tegar inom ett och samma område
och att fördela de bra och dåliga jordarna mellan gårdarna.
Tidigare kunde ett hemman ha sin brukbara jord spridd över socknen
eller byn. Man lyckades dock inte helt och hållet med att samla
ihop åkermarken under storskiftet. Sammanlagt karterades ca 40 000
enheter i hela Sverige.
Skalan på kartorna ligger vanligen på 1:4000, men ibland förekommer skalan 1:2000 för inägomarken och 1:8000 för utägomarken. Liksom skattläggningskartorna är dessa exemplar färggranna, men pastellerna har bytts ut mot skarpare färgtoner. Inägomarken karterades noggrannare än utägomarken.
Du hittar mera kartor på lantmäteriets hemsida http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/
Skalan på kartorna ligger vanligen på 1:4000, men ibland förekommer skalan 1:2000 för inägomarken och 1:8000 för utägomarken. Liksom skattläggningskartorna är dessa exemplar färggranna, men pastellerna har bytts ut mot skarpare färgtoner. Inägomarken karterades noggrannare än utägomarken.
Du hittar mera kartor på lantmäteriets hemsida http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





