"Foderhäck"

Jojo, tomt i djurens foderhäck. Jägarna sitter på sin bak, lägg märke till jag skrev inte häck och äter, inte foder utan lite smågodis som korv och så.
Detta skrev han som inte var med och var lite "avis".

Så har det firats

Så har älgjägare och vi andra haft fest.
Rätt kul tillställning!
Tack till Per och Svenne som efter långt och mödosamt tankearbete fixat go mat och dryck. Jag är fortfarande helt tagen, detta att få mat utkörd till Målen! Inte nog med det det var eld under maten, kanske inte att rekommendera men så var det.
Vi firade även att Axel & Gerda fått en son-son-son-son som kommer att ha tilltalsnamnet Oliver och som extranamn ha Carl och Fredrik. Gissa om man är stolt när ens namn följer med nedåt i släktträdet.

Källbergs rum

Jo visst förändras tiderna men Sven Källberg, vad säger du i din himmel (för det är väl där du är) om att dessa två män sitter med öppet fönster, klädda i mössor och stövlar.

Novemberkänsla...

Lite kunskap om spann och stam

Spann (rymdmått)Spann (fornsvenska: spander) med betydelsen "omspänt" (kärl) var under medeltiden och 1500-talet det viktigaste svenska spannmålsmåttet. (Ordet spannmål innebär just att mäta i spannar!) Från början användes spannen i östra Sverige och har troligen sitt ursprung i Mälarregionen. I södra och västra delen av Sverige (Västergötland, Värmland, västra Småland och Öland) var skäppan det vanligaste spannmålsmåttet. Spannen indelades i 4 fjärdingar och 16 fat (senare kappar).
Det fanns under medeltiden en mängd olika regionala spannmått i Sverige. Flera av dem kan i likhet med skäppan meteorologiskt knytas till det viktigaste hanseatiska volymmåttet, rostocktunnan om 117,3 liter. Rostocktunnan rymde till exempel exakt två västmanlandsspannar eller 2 1/2 stockholmsspann. De norrländska spannmåtten var betydligt mindre och med meteorologisk utgångspunkt i rostocktunnan egentligen halvspannar (ca 30 liter).
Under senmedeltiden och 1500-talet ingick spannen i två parallellt använda måttsystem. Ett äldre där sex spannar utgjorde en tön (ca 300 l) och ett nyare där åtta spannar utgjorde ett pund (ca 400 l). Systemets största enhet var en läst = 96 spannar. En läst spannmål kunde alltså på nivån närmast under definieras som antingen 12 pund eller 16 tön.
För att skapa ordning i den meteorologiska oredan genomfördes under 1600-talet en serie reformer som omfattade i stort sett hela det medeltida måttsystemet. Syftet var att åstadkomma riksmått som var giltiga i hela riket. För spannmåttet fick det först konsekvensen att en spann bestämdes vara = halv tunna. I och med att en rikstunnan om 146,6 liter infördes 1665 blev "riksens spann" därmed med automatik 73,3 liter och följande ordning fastslogs:
en spann = 2 halvspann = 4 fjärdingar = 16 kappar = 28 kannor = 73,28 liter

Stam, tallstam
Den äldsta kända levande svenska tallen står i nationalparken Muddus och är daterad till år 1274. Tänk år 3285 så har våra nyplanterade tallar nått denna ålder. Jo jag vet, vi har satt mest gran...

I pannlampans sken

räknade jag lönnlöv och begrundade detta med att det om sådär sju månader finns de där igen. Kanske inte samma men vem vet hur skapande går till....

Någon har planerat något....

Undrar vad?
Bäst att skydda mot betning eller vad säger du Svenne?

Gästarbetare

Gästarbete är tillfälligt förvärvsarbete på främmande ort. Ibland har länder med arbetskraftsbrist särskilda program för att bjuda in gästarbetare. Ett exempel är Västtyskland som under åren 1955 till 1977 bjöd in mer än en miljon gästarbetare från länder som Italien, Spanien och Turkiet.
Här nöjer vi oss med en, den bäste, nämligen Sven