Julhälsning

Vi på Målen tillönskar alla våra läsare en riktigt God Jul

Svenne Pelle Fredrik

Påminnelse

Inatt är det Thomasnatten med allt vad det innebär, och ni som inte vet så finns det massor att läsa om på nätet eller i Bondepraktikan, men en sak är säker var försiktig så att det inte händer något, själv överväger jag noga om jag våga gå och lägga mig, säkrast är nog att försöka vara vaken.

Det är dax att fälla

Älgtjuren fäller hornen i midvintertid varje år och redan efter någon månad börjar nya horn växa ut. Hornen växer från den så kallade rosenstocken. Det är ett benutskott som sitter mellan ögat och örat på älgtjurar. Under utväxten skyddas hornen av ett hudlager som kallas basthud. Under basthuden har hornen nerver och blodförsörjning. Så länge "basten" finns kvar har tjuren lite känsel i hornen.
När så hornen har växt klart dras blodtillförseln in, vilket leder till att basthuden torkar och lossnar. Det brukar ske i slutet av sommaren. Tjuren fejar bort den torkade basten genom att gnugga hornen mot träd och buskar. Hornen är färdigvuxna och färdigfejade lagom till parningen på hösten och när den är över börjar en zon i hornets bas alldeles ovanför rosenstocken att luckras upp. I den zonen lossnar hornet så småningom och faller av. Detta horn låg vid trakterna kring Olsamossen.

Andersdagen

Nu vet vi att det blir ingen snö till jul.

Men snön kommer till mellandagarna om man ska tro abboren, för den är ju lika säker som Bondepraktikan

På säker mark

Ja så känns det att få upp båten ur sjön innan vattnet stiger oss över huvudet och isen lägger sig.

Men denna får nog ligga kvar och nästa vecka är den troligen helt under vattenytan för nu fylls sjön på i snabb takt efter all nederbörd

 

Somliga går i trasiga................

Då är det skönt att värma fötterna vid elden och grilla en korv.

Hunden Lillebror fick smaka på grusväg och fyrhjuling vilket han trivdes med till skillnad från asfalt och tunnelbanan i Stockholm

Granen till advent hittade vi bara i farten

Snöröjning

Årets mål med att röja granplanteringen söder om Haralds hus på 3,5 ha är nu avslutad om än i grevens tid.   

 Återvänder snart tillbaka för om någon vecka ska man ju ha en utegran till advent och nu vet jag vilken jag ska ta av de 7500 granarna som jag granskat medan jag röjt, så vist finns det lite fördelar med att röja så här sent på året.

Återkommer allt oftare

                                                           Den smyger tyst omkring

                                                     men lämnar tydliga spår efter sig

Kort höst

Om det nu har varit i kort höst så blir det en lång vinter.

Men det troliga är att hösten kommer tillbaka, men hela denna veckan ser ut att bli en vit vintervecka., Detta är i alla fall en försmak av vad vi har att vänta.

Vårt vårdträd

De tjusiga höstlöven är troligen orsaken till att lönnen är det allra vanligaste vårdträdet sen långt tillbaka.

  Och vem har inte som barn roat sig med att sätta fast en så kallad lönnäsa på nästippen?

Brinnande färgprakt

Botten nådd ?

Det får vi verkligen hoppas nu är det 2,6 meter under normalnivån, i vår fina sjö Hultebräan.

Detta här är väl följden av den torra sommar och höst, grundvattennivån är den lägsta på 50 år. Kalmar kommun har rätt att ta ända ner till 5,5 meter, dvs lika mycket till. Metrologerna har lovat regn i slutet på veckan vi får verkligen hoppas att det kommer rejält så det inte fortsätter att sjunka, men av erfarenhet vet vi att det bruka pågå sänkning ytterligare en månad till.

I förra veckan stod detta att läsa i vår lokala tidning Barometern

Älskat regn

Idag har hösten gjort sig påmind, blåst och ösregn hela dagen, det är många som jublar över att regnet kommer för det är extremt lågt grundvatten många brunna är torra framförallt öster ut mot Kalmar och Ölandstrakten.

Fler som gillar och älskar vatten är Fredriks hund Loke som tar alla tillfällen i akt att blöta ner sig lite, roligt att du trivs i Vargsmåla i både vått och torrt Loke

Vår Knarplaskog

Ja så heter skogen mellan Hakgöl och Bråtgöl, där vår gräns går mot Klenemåla. Här i gränsen går också kyrkvägen till Motorp och Oskar, just denna sträckan av vägen var väldigt stenig, namnet har kommit upp av att hjulen på hästskjutsarna skavde mot stenarna, man sa att det knarplade  och då blev det namnet Knarplaskogen.

Att kyrkvägen var stenig det viste alla, och det har i decennier pratats om historien när Nils "Wassberg" Petterson åkte sin sista resa  från Björkholmen  över vår Knarplaskog  till sin sista vila i Oskars kyrka. Har ni inte hört historien så kan jag berätta den när vi träffs nästa gång.