Ny årsring på väg

Vi önskar ett gott avslut på 2011 och hopp om att 2012 ska ge oss och er en bred och minnesrik årsring.
Gott nytt år önskar

Calle, Svenne och Pelle

Om årsringar läser vi traguiden.se;
Årsringar
Vårved och sommarved

I stammens tvärsnitt kan man se ljusa och mörka ringar, så kallade årsringar. De ljusa ringarna är vårved, det vill säga ved som bildats under våren och försommaren. Denna ved har tunnväggiga svaga fibrer med låg densitet och hög vätskepermeabilitet.

De mörkare ringarna är sommarved. Det är ved som bildats under sommaren och tidig höst. Fibrerna i denna ved har tjocka och starka fiberväggar med tre gånger högre densitet än vårveden. Dessutom har sommarvedsfibrerna låg vätskepermeabilitet.

Årsringsbredd

Antalet årsringar i stubben anger trädets ålder. Årsringarnas bredd visar hur fort trädet vuxit. Trädets tillväxthastighet och därmed årsringsbredd beror på genetiska anlag, markens bördighet och det lokala klimatet - temperatur, ljus och framförallt nederbörd. Dessutom har skogens skötsel, det vill säga antal röjningar och gallringar samt hur hårda dessa är vid varje ingrepp, en avgörande betydelse för årsringsbredden.

Ett träd som fritt fått utveckla sig har de bredaste årsringarna närmast märgen, varefter bredden gradvis avtar mot barken. Efter en röjning eller gallring kan man se språng i årsringsutvecklingen. Det beror på att trädet fått tillgång till mer näring och mer solljus när grannträden tagits bort. Nederbördsfattiga år ger smalare årsringar än regniga år. Generellt sett avtar årsringsbredden ju längre norrut man kommer i Sverige. Detta beror på kyligare klimat och därmed kortare växtsäsong. Trots detta är hållfastheten hos det sydsvenska barrträdsvirket väl så bra som det norrländska. Detta beror på att andelen tung sommarved är större hos de sydsvenska träden.

Ungdomsved

Den märgnära veden, den så kallade ungdomsveden, omfattar 10 till 20 årsringar beroende på vilken egenskap som avses. Denna ved har helt andra egenskaper än den mogna veden. Fibrerna är kortare, klenare, tunnväggigare och har större fibrillvinkel än den mogna veden. Veden nära märgen har därför lägre hållfasthet och krymper mer longitudinellt än den mogna veden. Detta leder bland annat till att den märgnära veden har större tendens att spricka och deformeras än den mogna veden.

En God Jul önskar tomtarna från Tomteverkstan

Du ser säkert att det är farfars snickarbod, precis som Då!

Calle, Svenne och Pelle

Nu närmar det sig..har ni luckorna till reds?

Om vi förstår det rätt så ordnar sig med skridsko bara det blir is
( Anders slaskade väl ? )
( Källa Bondepraktikan).
På isen används med fördel farfar Axels skridsko
(källa faster Elly).
Hoppas 4:e advent ger lugnet utan julstress

Kvarnens betydelse för lussekatten

I alla bondesamhällets stadier har malningen av säd varit av central betydelse. I de flesta kulturer har också handkvarnen betraktats som en livgivare, det redskap som förvandlar säd till mjøl før vidare omvandling till bröd. Gröt och bröd var också de viktigaste inslagen i kosten.
Under dessa perioder förvarades säden vanligtvis omald på gården. Den maldes först då den skulle anvendas, och då endast så mycket som behövdes för tilfallet, till ett brödbak eller ett kok gröt. Detta innebar at malningen var ett ständigt återkommande arbetsmoment i de flesta hushåll. Handkvarnen bör ha snurrat dagligen, eller åtminstone ett flertal gånger i veckan. Rimligen bör handkvarnen ha varit en av de mer centrala punkterna i hushållet, helt i jämförelse med brunnen och härden.
Peter Carelli
Arkeologiska institutionen, Lunds Universitet.
Kvarnens stenar är normalt två stora runda kvarnstenar läggs ovanpå varandra, den understa ligger still och den översta är rörlig. Den översta stenen dras runt i detta fall med handkraft. Mellan kvarnstenarna häller man sakta säden och mal den till mjöl så att man kan baka bröd. Kvarnstenens ursprung är omtvistat. Bland våra förfäder kan stenen kommit från Öland eller möjligen från "egen produktion". Vad vi med säkerhet vet det är att Nils Waspers stenar (se bild) ansågs mala på ett mycket bra sätt.
Saffran så är och har varit en dyr produkt. Mindre känt är kanske var saffran odlas och hur, här kommer lite om detta;
"Att se saffran skördas och beredas är en mycket naturnära upplevelse. Saffransböndernas varsamma och vördnadsfulla hantering liksom kulturen kring saffran i La Mancha-området i Spanien skapar stor respekt för denna speciella krydda. Och vackert är det dessutom att se de lila fälten med blommande saffranskrokusar vilka är grunden bakom denna exklusiva och mytomspunna krydda.
La Mancha-området, som anses producera den högsta kvaliteten på saffran i världen, ligger på det spanska höglandet syd - sydost om Madrid och fram till ca 100 km nordväst om Alicante."
"Det är bara ca 14 dagar per år som saffran skördas, kring månadsskiftet oktober - november blommar saffranskrokusen. Den lilla irissläktingen är ca 20 cm hög och har en intensivt blåviolett blomma. Den har 3 ståndare och en pistill med ett gult stift. Överst på stiftet sitter 3 trattformade märkesflikar. Det är dessa orangeröda så kallade pistillmärken eller pistiller som är själva saffranskryddan. Det är pistillernas vattenlösliga färgämne som ger den karakteristiska gulröda färgen."
http://www.pafageln-saffran.com/om/skord/skord.html

Om vi får tro pappa, och det får vi, så lämnade de ofta bröd och kakor till Nils W, troligen även lussekatter.
Det var vårt bidrag till kunskap om lussekatter och kvarnstenar.
Trevlig Lucia

Vad händer?

Ingen fara det är bara våren och Svenne som leker med oss.
Så här såg det ofta ut när Svenne var liten. Fanns det vatten och möjlighet att blöta ner sig var han där.
Men det är en lika go lillebror då som nu.
Väder prognos för resten av månaden får enligt bondepraktikan vänta till i morgon;
Nikolausdagen (den 6/12); Denna dags väder plägar utvisa hela månadens väderlek