Invigning av Jordkulan

Vi är glada för det stora intresset för våra projekt att restaurera jordkulan och tjärdalen. I byn Wargsmåla finns möjligheter att få många natur och kulturupplevelser. Upptäck rester av slaggvarp, tjärdalar, gå en gölrunda eller varför inte vandra gamla kyrkvägen. Kanske vi möts då lovar vi att berätta en sann historia från byn. Alla skrönor som finns om händelser i Wargsmåla betraktar vi som absolut sanning.





lördag 29 juni 2013

Grattis lillebror!

Härligt foto som Christina tog på Jessicas student!

torsdag 27 juni 2013

torsdag 20 juni 2013

Vi önskar er en trevlig Midsommar

Njut av sommaren och bilden, grönska, det nya livet, vattnets stillhet och krusning.
Midsommar är en högtid som firas kring sommarsolståndet Ursprunget till midsommar är förkristet, men kyrkan har valt att fira Johannes Döparens födelse vid samma tidpunkt.
Den kristna kyrkan knöt på 300-talet tidpunkten för midsommarfesten till den helige Johannes döparens dag den 24 juni (Johannes föddes enligt Lukasevangeliet sex månader före Jesus och firas därför sex månader före jul).

onsdag 19 juni 2013

Gör vi rätt som tar ut GROT? Det lär vi aldrig få veta

Uttag av grot ger ett ekonomiskt bidrag och snabbar på möjligheten till återplantering.
Kanske förlorar vi tillväxt på den framtida skogen om vi inte återför aska.
Hur ev. försurning av närliggande sjöar och vattendrag är heller inte kartlagt.
En sak är säker inom skogsbruket det som var sanning idag var det inte igår och vice versa.
Men i vilket fall så samlas nu GROT:en ihop för att torka av barra av för att bli "värme" till vintern.

måndag 17 juni 2013

Vila i rörelse

Bodil Jönssons citat "vila i rörelse" passar väl i på denna bild.
Haren på bilden är Fälthare (Lepus europaeus). fältharen har nästan helt konkurrerat ut Skogsharen (Lepus timidus). Orsaken till detta är inte klarlagd. Kanske kan förändringen av jordbruket ha bidragit.
Fältharen är inte ursprunglig i Sverige. Den inplanterades redan av drottning Kristina på Lovön, där sedan ett bestånd spred sig till angränsade öar i Mälaren. På 1860-talet inplanterades den på nytt i Stockholmstrakten, liksom på Öland och Ven.
Fältharen är det snabbaste landlevande djuret i Sverige och kan komma upp i hastigheter upp mot 75 kilometer i timmen. Vanligtvis har den under flykten en hastighet av 50 km/t[6]. Det finns dock fåglar (exempelvis pilgrimsfalken) som är betydligt snabbare än så. För att undkomma förföljelsen byter fältharen plötslig riktning eller hoppar. Djuret har förmåga att hoppa 3 meter högt och 7 meter långt.

söndag 16 juni 2013

Den 16:e juni har Axel namnsdag

Vår farfar som är på bilden och vår pappa samt undertecknad har detta namn i sin dopattest.
Vi läs oss att:  Axel eller Aksel är ett mansnamn, en dansk form av det hebreiska namnet Absalon som betyder 'fadern är fred'. Äldsta belägget i Sverige är från år 1371.

onsdag 12 juni 2013

Jessica tar studenten! Stort Grattis från oss alla

Vi tycker att dessa två bilder speglar Jessica som person. Målmedveten, brunögd och hungrig. Hungrig på livet.

söndag 9 juni 2013

Harris en del kallar det Ginst

En del av er känner igen var fotot är taget, vägen förbi Haralds. Harriset hämtat av pappa från Höge backe. Höge backe hittar ni på vägen från Mosjön mot Ödevata vid Sten stolparna.
Från den Virtuella floran hämtar vi:
Beskrivning.
Harris är en lövfällande, ofta storväxt buske som kan bli upp till en och en halv meter hög. Grenarna är styvt upprätta, vanligen femkantiga, och de är gröna även under vintern. Bladen är skaftade och tilltryckt håriga, de övre bladen är vanligen enkla medan de nedre är trefingrade. Harris blommar i maj-juni med stora gula blommor som sitter ensamma eller parvis i bladvecken. Kronan kan bli upp till till två centimeter lång. Frukten är en plattad balja som öppnar sig explosivt när den är mogen. Baljornas valvler blir spiralformade efter det att baljan öppnats.
Harris karaktäriseras av de gröna kantiga grenarna och de stora gula blommorna och den kan knappast förväxlas med andra buskar.
Användning.
Harris odlas ibland som prydnadsbuske och redan Pehr Osbeck uppmanar i sin uppsats Rön, Angående Svenska Ärtebusken Spartium scoparium år 1765 att använda harris, och han skriver där att "Uti Hushållningen förtjänar han i synnerhet blifva bekant; ty häraf kan planteras häckar, som både Sommar och Vinter äro prydelige" och han fortsätter "Jag kan intet påminna mig någon af alla våra til häckar brukeliga buskar, som har et så prålande och långvarigt vackert utseende". Enligt Nyman (1868) användes grenarna till kvastar och barken kunde genom rötning lämna tågor.

Etymologi.
Artnamnet scoparius kommer av latinets scopa (kvist, kvast). Svenska namnet harris kommer enligt Nyman (1868) av att harar gärna äter dess späda grenar.

söndag 2 juni 2013

Tusenbröder och storebror

Teori om tusenbröder;
Vi säger att vi har en grupp på 20 tusenbröder runt decimetern som har blivit ca. 15 år pga. den låga ämnesomsättningen. De lever på små insekter och är inte stora pga. matbristen, på våren när de leker äter de sin egen avkomma när den kläcks och håller på så under en tid, vi går 5 år framåt, Tusenbröderna håller fortfarande på på samma sätt men de börjar bli äldre.
Fem år senare har 10 av 20st dött. Nu när leken kommer är ju inte bröderna lika många så bara hälften av deras rom äts upp och hälften överlever och får 1 eller 2 somrar på nacken. Nu börjar de visa sig och de tidigare små 10centimeterna blir större och större då de kalasar på småfisken. Snart kan de i sin tur äta tusenbröder och nu har vi stora monsterabborrar i småsjön. De är dock gamla och ska snart dö ut. Då börjar processen om och tusenbröder kläcks och leker, och det ska ta ca. 30 år innan storabborren visar sig igen.
Teori om storebror:
Han har handduken som skydd för alla myggorna och för att verka ungdomlig har han lurar i öronen. Innan fotografen kom var handduken placerad på flinten men det fick inte fotograferas!

Om du vill frälsa någon på abborre använd ett recept som jag lärde av Fredriks mormor och som även finns på www.recept.nu;

Gör så här
1. Rensa, fjälla och skölj abborrarna. Bre ett lager smör i bottnen av en kastrull. Strö på mjölet, hälften av dillen och persiljan. Ställ abborrarna med magen ner och tätt intill varandra.
2. Lägg på resten av smöret, dill och persilja. Häll på vattnet, salta, peppra och lägg på ett tättslutande lock. Låt koka på svag värme knappt 30 minuter.
3. Lägg upp fisken på fat, slå på såsen med örterna och servera med rykande het potatis.