Midsommarhälsning med Pilosella aurantiaca

Vackrast av dem alla är denna sommarblomma vid namn Rödfibbla.

Tillönskar alla våra läsare en riktigt skön och fin midsommar.

Svenne Pelle och Fredrik

 

Haralds såg

Många ha hört talas om Haralds såg men få har sett den. En av dom som sett den och minns den är Ingvar Malmqvist Lindås som här syns på bild.

Sågen drevs av en tändkulemotor, Ingvar håller här i kylanordningen till vattnet som kylde motor, detta är ett av de få spår som finns av sågen som troligen byggdes i slutet på 40-talet och var verksam till 1965.  Andra spår är ställningen som tändkulemotorn stod på.

Harald var uppfinningsrik och var duktig på allt vad motorer hette vilket även avspeglades på hans pojk Göte. Deras bilintresse kan synas i anslutning till där sågen låg, där en Wolkswagen fått sin sista vila.

Andra sysslor som Harald utövade var frisör, däribland kan än idag Roland Elmgren berätta att han gick från Hökamålen till Harald på Mossmålen för att bli klippt. Priset för en klippning var 50 öre. Harald med fru Elsa flyttade sedan i mitten på 60-talet till Eskilsryd där han drev en bilverkstad. 1981 sålde Harald fastigheten Mossmålen till vår far Bengt.

Servicedag

Service för både stora och små

Kalvar på grönbete

Älgkalvarna föds i slutet av maj och början av juni. Vid födseln är de alldeles rödbruna och väger mellan tio och femton kilo.
Älgkon är dräktig i åtta månader och föder en eller två kalvar. Älgkalvarna är snabbt på benen efter födseln och kan följa sin mor efter någon timme. Som nyfödd dricker kalven bara mjölk, men börjar ganska snart smaka på växter. Den lär sig sedan successivt äta växtföda och framåt oktober-november slutar den att dia helt.
Viktökningen är ca ett halvt kilo om dagen fram till november där det planar ut.
Dessa kalvar är filmade väster om Nybygget / Nissaspå våra ägor i Vargsmåla

Elsa Maria Otto s roman Nedom månen

Denna berättelse tilldrar sig under åren 1800 till 1851 i socknarna Karlslunda, Mortorp och Oskar i Småland. Elsa Maria Otto har forskat i gamla anteckningar och domböcker och de flesta händelser i romanen har ägt rum i verkligheten. Den har därför fått en dokumentär prägel.
Under 1800-talets första hälft var det inte gott att leva. Visst fanns det några någorlunda välbärgade bönder, men resten var småtorpare, bakstugusittare och fattighjon.
Elsa Maria Ottos berättelse om vad som händer där inne i skogsmörkret just vid den här tiden är kulturhistoria, pålitlig, mästerligt återgiven, men eftersom hon dessutom är en skönlitterär författare blir resultatet dubbelt intressant.
Historien om den fula Emma, Gångare-Karolinas dotter, som tog spirhuggaren Elias från den sköna pigan Emilias längtande famn, och som drabbades av så många bekymmer i den torftiga backstugan - det är vackert och gripande alltihop, mitt i det smärtsamma.
Med sitt märkliga kunnande om det förgångna, med sin medkänsla och sin intensitet, tar Elsa Maria Otto oss i kragen och placerar oss rakt ner i miljön, så handfast att vi tvingas leva i den, och bli ett med den.´

Ett hjärtligt TACK till denna besökare vid jordkulan som lämnat denna bok , det känns som berättelsen i boken skulle vara hämtad härifrån Svarvaremålen - Vargsmåla