Ny årsring på väg

Vi önskar ett gott avslut på 2011 och hopp om att 2012 ska ge oss och er en bred och minnesrik årsring.
Gott nytt år önskar

Calle, Svenne och Pelle

Om årsringar läser vi traguiden.se;
Årsringar
Vårved och sommarved

I stammens tvärsnitt kan man se ljusa och mörka ringar, så kallade årsringar. De ljusa ringarna är vårved, det vill säga ved som bildats under våren och försommaren. Denna ved har tunnväggiga svaga fibrer med låg densitet och hög vätskepermeabilitet.

De mörkare ringarna är sommarved. Det är ved som bildats under sommaren och tidig höst. Fibrerna i denna ved har tjocka och starka fiberväggar med tre gånger högre densitet än vårveden. Dessutom har sommarvedsfibrerna låg vätskepermeabilitet.

Årsringsbredd

Antalet årsringar i stubben anger trädets ålder. Årsringarnas bredd visar hur fort trädet vuxit. Trädets tillväxthastighet och därmed årsringsbredd beror på genetiska anlag, markens bördighet och det lokala klimatet - temperatur, ljus och framförallt nederbörd. Dessutom har skogens skötsel, det vill säga antal röjningar och gallringar samt hur hårda dessa är vid varje ingrepp, en avgörande betydelse för årsringsbredden.

Ett träd som fritt fått utveckla sig har de bredaste årsringarna närmast märgen, varefter bredden gradvis avtar mot barken. Efter en röjning eller gallring kan man se språng i årsringsutvecklingen. Det beror på att trädet fått tillgång till mer näring och mer solljus när grannträden tagits bort. Nederbördsfattiga år ger smalare årsringar än regniga år. Generellt sett avtar årsringsbredden ju längre norrut man kommer i Sverige. Detta beror på kyligare klimat och därmed kortare växtsäsong. Trots detta är hållfastheten hos det sydsvenska barrträdsvirket väl så bra som det norrländska. Detta beror på att andelen tung sommarved är större hos de sydsvenska träden.

Ungdomsved

Den märgnära veden, den så kallade ungdomsveden, omfattar 10 till 20 årsringar beroende på vilken egenskap som avses. Denna ved har helt andra egenskaper än den mogna veden. Fibrerna är kortare, klenare, tunnväggigare och har större fibrillvinkel än den mogna veden. Veden nära märgen har därför lägre hållfasthet och krymper mer longitudinellt än den mogna veden. Detta leder bland annat till att den märgnära veden har större tendens att spricka och deformeras än den mogna veden.

En God Jul önskar tomtarna från Tomteverkstan

Du ser säkert att det är farfars snickarbod, precis som Då!

Calle, Svenne och Pelle

Nu närmar det sig..har ni luckorna till reds?

Om vi förstår det rätt så ordnar sig med skridsko bara det blir is
( Anders slaskade väl ? )
( Källa Bondepraktikan).
På isen används med fördel farfar Axels skridsko
(källa faster Elly).
Hoppas 4:e advent ger lugnet utan julstress

Kvarnens betydelse för lussekatten

I alla bondesamhällets stadier har malningen av säd varit av central betydelse. I de flesta kulturer har också handkvarnen betraktats som en livgivare, det redskap som förvandlar säd till mjøl før vidare omvandling till bröd. Gröt och bröd var också de viktigaste inslagen i kosten.
Under dessa perioder förvarades säden vanligtvis omald på gården. Den maldes först då den skulle anvendas, och då endast så mycket som behövdes för tilfallet, till ett brödbak eller ett kok gröt. Detta innebar at malningen var ett ständigt återkommande arbetsmoment i de flesta hushåll. Handkvarnen bör ha snurrat dagligen, eller åtminstone ett flertal gånger i veckan. Rimligen bör handkvarnen ha varit en av de mer centrala punkterna i hushållet, helt i jämförelse med brunnen och härden.
Peter Carelli
Arkeologiska institutionen, Lunds Universitet.
Kvarnens stenar är normalt två stora runda kvarnstenar läggs ovanpå varandra, den understa ligger still och den översta är rörlig. Den översta stenen dras runt i detta fall med handkraft. Mellan kvarnstenarna häller man sakta säden och mal den till mjöl så att man kan baka bröd. Kvarnstenens ursprung är omtvistat. Bland våra förfäder kan stenen kommit från Öland eller möjligen från "egen produktion". Vad vi med säkerhet vet det är att Nils Waspers stenar (se bild) ansågs mala på ett mycket bra sätt.
Saffran så är och har varit en dyr produkt. Mindre känt är kanske var saffran odlas och hur, här kommer lite om detta;
"Att se saffran skördas och beredas är en mycket naturnära upplevelse. Saffransböndernas varsamma och vördnadsfulla hantering liksom kulturen kring saffran i La Mancha-området i Spanien skapar stor respekt för denna speciella krydda. Och vackert är det dessutom att se de lila fälten med blommande saffranskrokusar vilka är grunden bakom denna exklusiva och mytomspunna krydda.
La Mancha-området, som anses producera den högsta kvaliteten på saffran i världen, ligger på det spanska höglandet syd - sydost om Madrid och fram till ca 100 km nordväst om Alicante."
"Det är bara ca 14 dagar per år som saffran skördas, kring månadsskiftet oktober - november blommar saffranskrokusen. Den lilla irissläktingen är ca 20 cm hög och har en intensivt blåviolett blomma. Den har 3 ståndare och en pistill med ett gult stift. Överst på stiftet sitter 3 trattformade märkesflikar. Det är dessa orangeröda så kallade pistillmärken eller pistiller som är själva saffranskryddan. Det är pistillernas vattenlösliga färgämne som ger den karakteristiska gulröda färgen."
http://www.pafageln-saffran.com/om/skord/skord.html

Om vi får tro pappa, och det får vi, så lämnade de ofta bröd och kakor till Nils W, troligen även lussekatter.
Det var vårt bidrag till kunskap om lussekatter och kvarnstenar.
Trevlig Lucia

Vad händer?

Ingen fara det är bara våren och Svenne som leker med oss.
Så här såg det ofta ut när Svenne var liten. Fanns det vatten och möjlighet att blöta ner sig var han där.
Men det är en lika go lillebror då som nu.
Väder prognos för resten av månaden får enligt bondepraktikan vänta till i morgon;
Nikolausdagen (den 6/12); Denna dags väder plägar utvisa hela månadens väderlek

1:a advent

Denna dag tänder vi det första ljuset i adventsljusstaken. Seden är dock inte så gammal i Sverige, inte förrän under 1930-talet blev ljusstaken med fyra ljus vanlig i de svenska hemmen.
Visst undrar man om det snart är december när man tittar på termometern och ser att den visar +5C.
I vilket fall, vi önskar er en fin första adventshelg och vi ser fram emot att öppna först luckan i kalendern.

Lagbrott eller bara att ta lagen i egna händer?

Lägsta slutavverkningsålder för gran i södra Sverige är 45 år, utom i vissa fall. Jag uppfattade det så att det var granens ålder som menas med det kanske är den som slutavverkar...

Farbror Pelle gratulerar

Ha den äran Oliver.

Min 1 års present till dig blir ett renoverat vattenhjul, det har snurrat på Målen i fem generationer på samma plats.
På denna plats blommar blåsipporna på våren , du finner även ädelgranar som har mer än 2 meter i omkrets, dom planterade din farfars far Bengt i början på 60-talet.
Nu blir det din uppgift att hålla hjulet igång för framtiden.

Pelle

Om färger

Underlig värld vi lever i; våra gröna granar gör vi blåa för att skydda mot betesskador.
Detta har jag lärt mig om färgerna grönt och blått;
Grönt har fått sitt namn efter verbet 'att gro' och i symbolspråket används det när vi talar om växter, liv och grödor. Grönt har därför blivit hoppets och fruktbarhetens kulör. I öknen står det gröna för skillnaden mellan liv och död och blev då också profeten Muhammeds speciella kulör – idag Islams heliga kulör. Grönt står också för fred och frihet. Därför finner vi grönt i de allra flesta nationers flaggor.Grön är kall och ren och sägs ha en lugnande effekt, och har använts på sjukhus och i barnrum i generationer. Ju ljusare kulören blir, desto kallare och mer steril blir den. Blandad med gult blir den vänlig och nära. Blandad med blått blir den kall och frisk. Eftersom det sägs att grönt stimulerar till meditation och lugn, blev det även bibliotekens kulör.
Blått räknas till den mest attraktiva i färgskalan. Kanske för att de två största exponenterna för kulören är havet och himmelen. Eftersom kulören var så kostsam och svår att framställa, fick den status som ädel och gudomlig och blev av den anledningen en kulör för kyrkor, överklassen och de kungliga.Blått ger tillit, därför har kulören varit bankernas och storindustrins kulör. Blått har också alltid varit förenat med auktoritet, stabilitet och trygghet – och används av den anledningen i maritima miljöer, på uniformer och på skyltar som signalerar stabilitet, som t.ex. parkeringsskyltar. Blått har sedan gammalt använts i kök på grund av sin friskhet, men också för att man menade att den starka blå kulören håller flugor och insekter borta.
Källa: http://www.collective.se/farglara/

Är tiden ur led eller ska man bli myggbiten i november?

Våra helgon

Visst känner vi närvaron av våra företrädare i Wargsmåla; Axel och Gerda.

En färgstark grå upplevelse

Brittsommar, finns det?

I SMHIs årsbok 1907 finns för ett antal stationer pentadmedelvärden (medelvärden över fem dygn) under åren 1871-1900. I detta material finns en antydan till några lite varmare femdygnsperioder i början av oktober. Det är dock svårt att förstå vad orsaken till detta skulle vara, och det troligaste är att det trots allt är en slump. (SMHI.SE)
Bondepraktikan vet som ska göras i oktober;
"Nu skall man plöja och rågen så, med nytt vin man fasten fylla må.
Nu månd' kölden till oss skrida, en varm kakelugn kan jag väl lida".
"Om löven icke vilja gärna falla av träden, då bliver det kall vinter.
Kommer tordön i denna månad, det tecknar hårt år och stor storm"

Klart att pappa är med på jakten

Han ställde ju sin ryggsäck här för 11 år sedan.
Tror han håller en hand och ett vakande öga på oss.

Känsla av höst

Du bleka, höga höst, du är mig kär!
I ditt lätta dis jag tycker mig skymta
de första trevande aningarnas tid.
Du återkallar i mitt sinne ljusets morgon,
då solen kämpade för att genombryta dunklet,
gryningens timmar, då strävandets blomma,
ännu sluten tätt i sin knopp,
svällde av underbara safter.
Därför är du mig kär, svala, drömmande, disiga höst!
/
Karin Boye

Vägen hem

Vägen hem

Jag vet en väg som leder hem.
Den vägen är tung att gå.
Var vandrare där blir en fattig man
och liten och ful och grå.

Jag vet en väg som leder hem.
Den vägen är kal och ren.
Den är som att luta sin varma kind
mot obarmhärtig sten.

Men den som känt den stenen
mot kindens isade blod,
skall märka, hur mild dess hårdhet är,
hur trogen och fast och god.

Och han skall tacka stenen
och hålla det hårda kärt
och prisa det enda kämpaspel
som var sin seger värt.
/
Karin Boye

Sammanträde i september

Massapriser upp, timmerpriser ner ojoj så mycket att stå i
Ni förstår allvaret när Svenne läser skogsbruksplanen med glasögonen på

Erik Hörnander har lämnat sitt pass

En god granne, en jaktkamrat med känsla för när ett skott kan avlossas och en människa av den goda stammen, Erik, finns nu inte längre med oss i Wargsmåla.
Eriks förmågor att skapa lugn och lyssna är något vi bröder minns.
Vi såg upp till Erik med den respekt man gör till en människa man litar på fullt ut.
Det som känns bra är att Lasse och han "grabbar" nu bär fanan vidare och därmed lever Erik.
Tack Erik för fina år i Wargsmåla.
/
Calle, Svenne och Pelle

Naturens höstskafferi

Visst är det fantastiskt;
Jeanna Louise Oterdah skrev ju om herr Kantarell;
På lingonröda tuvor och på villande mo, där furuskogen susar susilull och susilo,där kan du se dem en och en och stundom två och två på lingonröda tuvor komma dansande på tå. Den minns ni nog, tonsatt av Alice Tegner och text av Topelius.
Tegner skrev även "Mors lilla Olle i skogen gick,rosor på kind och solsken i blick.
Läpparna små utav bär äro blå.- Bara jag slapp att så ensam här gå.

Kokhuset

Här tvättas det!
Så gjordes det även tidigare.
Tvätten kokades, grismat kokades och maldes.
Ibland badade även vi i koppartunnan.
Naturligtvis eldades det med ved.
Kanske var det därför som kokhusen låg en bit från övriga hus.

Samkväm med metartävling och kast i regn, förlåt kast i ring

Så har vi återupptagit en sommaraktivitet; Samkväm vid Hultebräan. Mer är 20 personer pratade väder, gamla minnen och njöt av utsikten över sjön.

Vår ordförande Kurt hälsar välkommen.


Och vinner tävlingen kast i ring.

Augustikväll

Erik Axel Karlfeldt skrev så här i sin dikt om augustikväll;
När vita dimmor vältra sig bland hässjorna på äng
och åkerskäran skorrar på sin eviga refräng,
då vandra vi i ensamhet på tuvig mosses ren,
där just i dag bland tistlar min skarpa lie ven.

Relationen mellan bröder skildrar Christina_Charlotta_Lindholm så här
Som tvenne trogna bröder
Vi gingo hand i hand,
Båd' glädje och sorg vi delte med hvarann,
Och inga öden skulle oss åtskilja.

Tack för fin kväll lillebror!

Rapport från ädellövsprojekttet

Just nu pågår underröjning, vilket gör att kvarvarande stammar "lyfts" fram, fint blir det.

Slåtter vid brunnen år 2011 liknar väl inte

vad du tänker Marianne. Marianne för er som inte minns var vår "sista" häst, ett godmodigt ardennersto med en enorm arbetsglädje det verkar ju i och för sig även traktorföraren Svenne ha.

En väg är att ro...

Så här skrev Dan Andersson år 1919;
En väg skymtar bitvis, var stilla,
begär ej att se den till slut
men var nöjd med det lilla
- nu har du dock fotfäste några sekunder
och faller du, då är det gott om du faller
på knä.

En saga som pappa brukade berätta, men den handlade inte om mig...

utan om den kloka torpardottern. I vissa sagouppteckningar heter hon Kloka Manka eller Kraka men det är i vilket fall flickan som får i uppgift att anlända varken på morgonen eller på dagen, varken hungrig eller mätt, varken klädd eller oklädd, varken åkande eller gående. Hon löser uppgifterna genom att ge sig av i gryningen, äta en lök innan hon far, klä sig i ett fisknät och i den här varianten av sagan låta en oxe släpa henne i hjulfåran på vägen genom att hon binder fast fisknätet i oxens horn. För i just den här uppteckningen finns ytterligare en uppgift, hon ska nämligen ta sig fram varken på vägen eller bredvid den.
Sagan är upptecknad i över 600 varianter i alla världsdelar enligt Jan-Öjvind Swahn. Men den är samtidigt en av sagoforskningens problembarn. Att bestämma torpardotterns ursprung har varit ett ämne för flera sagoforskares lärda avhandlingar utan att något svar har kunnat fastställas. Temat har rötterna i, eller i varje fall nära paralleller till, såväl fornindisk mytologi som judiska kommentar till Gamla Testamentet och till antikens författare. Medan vissa forskare har pekat på att kärnan i berättelsen uppstått i Orienten och sedan spridit sig till Europa har andra pekat på det i den nordiska traditionen finns motiv som påminner om den kloka torpardottern. Medan de uppteckningar av sagan som finns i Sverige är i första hand påverkade av Bröderna Grimms sagor.

Vi önskar alla en trevlig midsommar med många smultron

Sommarmat, visst äter väl älgkvigan ormbunke?

Från Jägarförbundet Akila hämtar vi följande; Ormbunken har inte alls fått sitt namn från ormar utan från maskar! Kanske kommer det från början från det engelska ordet worm som ju betyder mask?
Det där med mask låter förstås också konstigt men det var så att man förr använde ormbunke som medicin om någon drabbats av binnikemask eller någon annan inälvsmask. En hemsk medicin, så giftig att den även dödade den stackare som skulle botas om dosen blev för stor. Träjon heter den ormbunke som oftast användes som maskmedel, det är en stor, nästan en och en halv meter hög ormbunke som växer i jättebuketter. Den finns över nästan hela landet och trivs i bäckraviner och annan, gärna stenig mark. Och den är som sagt ruskigt giftig.
Det finns över 30 ormbunksarter i Sverige, de flesta heter något med bräken, träjon är bara en liten familj. Men visst är det fantastiskt att de här konstiga växterna klarat att leva kvar på jorden i många miljoner år! Forskare har hittat 350 miljoner år gamla ormbunksblad, fossil som ligger inbäddade som fina mönster i sten. Ormbunkarna fanns alltså långt innan dinosaurierna vandrade på jorden!

Nu du Nils, nu är kyrkvägen återställd

Med Nils menar vi förstås Nils Wassberg,(faderns efternamn) men Nils efternamn är Petersson eftersom Nils far hette Peter i förnamn

Meles meles på väg vid "brannbrunnen"

I Wikipedia läser vi följande; (Meles meles), ett eurasiskt rovdjur tillhörande familjen mårddjur och en av tre arter i släktet Meles. En vuxen grävling är 75-98 centimeter lång (varav ungefär 15 centimeter svans). Hanarna väger 9,1-16,7 kilo och honor väger 6,5-13,9 kilo.Pälsen är på undersidan svart och ovanpå silvergrå. Under pälsen har huden en rosa färg. Ansiktet är vitt och har på bägge sidorna en bred svart rand som går från nosen till öronen. Extremiteterna och svansen är jämförd med övriga kroppen korta. Grävlingen har funnits sedan slutet av den förra istiden. Grävlingar är allätare. Merparten av födan, särskilt sommartid, utgörs av daggmask, men den äter det mesta den kan komma över; fågelägg, jordgetingbon, insekter, ägg, smågnagare, frukt, bär, säd och majs och i brist på annan föda även mollusker som sniglar. I jordbrukslandskap är mogen säd i synnerhet eftertraktat inför vinterdvalan. Även harungar, igelkottar och tamhöns kan finnas på matsedeln. Grävlingen bor i gryt vars underjordiska gångsystem kan ha flera våningsplan, ha en diameter på 60 meter och bestå av 300 meter tunnlar och rum. Ett gryt används under årtionden och kanske till och med århundraden. Grävlingarna underhåller bebodda gryt fortlöpande, och nya gångar och rum grävs. ett gryt bor oftast några grävlingsfamiljer. Gruppen består i genomsnitt av 6 individer, men upp till 23 individer i samma gryt har observerats. Nyfödda honor stannar mest i grytet och gräver egna rum. I grytet finns alltid ett par som är dominant. De lever hela livet ihop, men andra honor parar sig också med hannen. Äldre hannar stannar inte med det dominanta paret.I kyligare miljö går de i vinterdvala som sträcker sig över några dagar eller månader. Ibland kan hannarna bege sig ut för att leta föda, även vintertid. Det är inte ovanligt att grävlingar leker med, delar mat eller gryt med rävar. Men vanligtvis håller de ändå ett visst avstånd till varandra.
Grävlingar är nästan uteslutande nattaktiva, och lämnar grytet för att söka föda.
Då de har dålig syn är luktsinnet avgörande för grävlingens överlevnad. De lämnar doftspår och lär sig känna igen vänner och främlingar med hjälp av lukten. När de blir skrämda reser de ragg och ser större ut. Grävlingar är inte ovana vid fysiska slagsmål med andra grävlingar eller djur. Strider mellan artfränder sker oftast när en främmande individ bryter in i gruppens revir som är 50 till 150 hektar stort.

Bröder som provar...

Hemsida för Hultebräans fiskevårdsföreing under uppbyggnad

Tacksam för synpunkter.
https://sites.google.com/site/hultebraean/home

Panoramabilder från Hultebräan

Denna bild säger väl mycket om saltstenens betydelse för det vilda

Saltstenen innehåller höga halter av spårämnen som koppar, zink,kobolt, järn och selen. Zink och selen är särskilt viktigt för bra ben- och broskutveckling vilket påverkar hornstorlek för rådjur och älg. Undrar vad som påverkas hos haren?

Tankar till vår Mamma på Mors dag

Pappa hade som tradition att ge Dig en bukett liljekonvaljer.
Ibland direktplockade, ibland förplockade så att de skulle vara i blom i lagom tid.
Lassamåla, där fanns de mest långskaftade men oxså de flesta myggen.
Vi för på detta sätt traditionen vidare.

Tack för trevlig samvara med er från Oskar Hembygsförening!

Vi startade dagen vid Ursbygget, byns mest "avlägnsa del" sett ur avståndet till kyrkan. Vi "möttes" av Ida Elmgren, Edit Fransson, Ingrid Sand och UrsbyggaPelle själv. Därefter följde vi kyrkvägen, förbi TjärPelles, gjorde paus vid den stenlagda delen. Kaffe avnjöt vi vid slutmålet, jordkulan vid Svarvaremålen.
Pelle och jag tackar för trevlig samvaro och hoppas på en fortsatt kontakt.

Födelsedag, fotografering, minnesvärda stunder

Nybygget, "Nissas"

Vi friställde stenmuren längs vägen.
Muren anlas av Nils Peter Petersson under senare delen av 1800-talet.
Vackert upplagda stenmurar och stenrösen, vilket jobb.
Vi blandade kaffe med skrönor. Vid tillfälle ska vi publicera den om "likfärden".
Tack för fin stund lillebror.

Nylackat vid Hultebräan ger möjlighet till Utsikt

Karin Boye får bjuda på ett par strofer;

Skönast utsikt ha de ställen, som det svårast var att hinna.
Allra kärast blir den mänska, som det kostat mest att finna.

Lycklig den, vars blick får möta namnlös fägring från det höga!
Dubbelt lycklig den, som sedan mäktar vända bort sitt öga
för att utan bitterhet sin givna väg mot mörkret gå,
eller, om så honom unnas, nya syner i det blå!