Från wikipedia lär vi följande;
Hemman, är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde.[1]
På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.
Mantal, hemmantal, historik, kameral taxeringsenhet eller besuttenhetsmått som utgjorde grund för beskattning. Mantalet beräknades som regel i åker- och ängsmark, och uppskattades i tunnor (tunnland) och kappar efter hur mycket säd man kunde odla på marken. Därigenom borträknades skogsdungar och tomter.
Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och de skatteprestationer eller arrenden som gården skulle prestera. Ursprungligen var måtten 1, ½ eller ¼. Hemmansklyvningar och nedskrivningar av mantalet (förmedling) ledde efterhand till förskjutningar i kvoterna (till exempel ¾, 1/8)
Som underlag för bestämmande av skattens storlek (jordeboks- och mantalsräntan), fastställdes hemmanets skattekraft genom taxering under Gustav Vasas tid. Skattekraften angavs i mantal. Ordets betydelse var ursprungligen 'antal man', dvs. hur många krigsmän hemmanet skulle underhålla.
Fasta innebar förr en stadfästelse av en avyttring av fast egendom och motsvarade nutida lagfart. Enligt de medeltida lagarna skulle avyttringen av jord på landsbygden ske på tinget i närvaro av tolv fastar och i städerna på rådstugan inför fogde, borgmästare och rådmän. Förfarandet avslutades med ett särskilt i lagen föreskrivet tal. Den nya ägaren av jorden hade därmed erhållit laga fasta, och äganderätten hade övergått från den förra ägaren till den nya. Häradshövdingen utfärdade fastebrev på överlåtelsen. Enligt 1734 års lag krävdes skriftlig form vid köp, skifte och gåva av fast egendom.
I stället för fastar införde man i 1734 års lag föreskrifter om att köpebrevet vid avyttring av fast egendom skulle vara bevittnat av två personer. Äganderätten till fastigheten övergick till den nya ägaren i och med att köpehandlingen undertecknats och köpeskillingen erlagts. Därmed hade den nya ägaren erhållit laga fasta, och fastebrev utfärdades och protokollfördes. Det från medeltiden stammande fasteförfarandet ersattes 1876 av det nutida lagfartsinstitutet.
skip to main |
skip to sidebar
Invigning av Jordkulan
Vi är glada för det stora intresset för våra projekt att restaurera jordkulan och tjärdalen. I byn Wargsmåla finns möjligheter att få många natur och kulturupplevelser. Upptäck rester av slaggvarp, tjärdalar, gå en gölrunda eller varför inte vandra gamla kyrkvägen. Kanske vi möts då lovar vi att berätta en sann historia från byn. Alla skrönor som finns om händelser i Wargsmåla betraktar vi som absolut sanning.
