Ingen tjärdal utan rök

Symbolisk invigning av tjärdalen väster om Svarvaremålen, hoppas att några uppskattar denna restaurering av tjärdalen och kanske kan få en bild  hur det gick till att framställa tjära ut i skogarna under framförallt 1700-1800-talet, tjäran var ett ekonomiskt viktigt tillskott till gården. Det var vanligt ut i skogarna förr i tiden, men kan vara svårt för ett oinvigt öga att se dessa tjärdalar idag, gemensamt för tjärdalens placering var att det alltid låg i en backe där man grävde ur en dal och sedan byggde upp ett mothåll av stockar så att det fick formen som en tratt.

När själva dalen var klar började arbetet på hösten med att samla ihop gamla stubbar från tall som man bröt upp ur marken, när vintern kom med sträng kyla klyvde man med yxor stubbarna till stora bitar, anledningen att man gjorde detta på vintern var att stubben sprack lättare när den var frusen. När våren kom och stubbveden hade torkat finfördelades dessa till en storlek som ett litet vedträ och fick torka ytterligare. När tjärveden var helt torr så fyllde man dalen med tjärveden som omsorgsfullt staplades till formen som en kulle, en tjärdal i storlek med denna vid Svarvaremålen gick det åt ca 5 kubik  famn tjärved(en famn är 180 cm) varje famn gav ca 2 tunnor tjära. När all ved var på plats i dalen täckte man veden med grästorv  och jord så att den blev helt tät från syretillförsel man lämnade dock i marknivå ett tiotal öppningar på 30 x 30 cm  fria från torv.

Man inväntade sedan en fin sommarkväll fri från vind då man tände  veden i de tiotal öppningar man lämnat fria från torv. efter ett par timmar när tjärveden tagit riktigt eld täppte man även till dessa med torv så att elden bara pyrde. Man vaktade sedan dalen så att det inte slog upp några lågor för då täppte man genast till med torv/jord. Efter 10-20 timmar kom den första tjäran rinnande ur dalens botten där man sedan hade en träränna på ett par meter som ledde tjäran till en trätunna på 125 liter. det tog 4-6 dagar innan all tjära hade pressats ut av värmen, hela tiden vaktades dalen av ett par man som bytte tunnor och så såg till att inga lågor slog upp. När tjärdalen var färdigbränd så hade man fått ut ca 5-6 tunnor tjära, det blev även en del kol kvar som kallades dalkol detta kol var eftertraktat av smeder. En tunna tjära fick man ca 20:- för i slutet på 1800-talet (ett dagsverk gav ca 1:-). Tjäran var under 1800-talet Sveriges största exportvara, man exporterade som mest årligen 225.000 tunnor, främst till sjödestinationsländer som England och Holland.

Man räknade med att det gick åt ca 60 mansdagar till en tjärdal av denna storlek

Välkommen att besöka vår tjärdal