Platsen där man kan höra tidens vingslag.
I
övrigt är det helt vindstilla och tyst, förutom all ljuvlig sång från
fåglar förstås. Det går inte att låta bli att tänka tillbaka 150 -200 år
när man sitter här, var det lika skönt som ikväll ? förmodligen inte. Men de som bodde här kanske ändå gillade läget, precis som jag gör ikväll.
Och på den tiden var det en mobilfri zon, bara det kan ju vara skönt ibland. Att ta beslut om att gå och lägga sig är svårt när ljuset från fotogenlampan bara blir starkare och starkare desto mer klockan blir,
men allt har sitt slut nån gång, även denna kväll.
Gonatt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar