Man kör åtskilliga mil varje år på byns grusvägar, man kan dom in och utan. Likaså hyggena, gläntorna, inägomark mm. Man notera alla avvikelse. så även denna morgon.
Trots att ljus knappt börjat gry denna morgon så är det nått i ögonvrån som reagerar. Och där står dom, kon med kalven.
Det är oundvikligt nästa gång man kör vägen, så kastar man en blick och kollar om de står där igen. Men det gör dom naturligtvis inte, men man kan inte vara säker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar