Julbord

 Älgens favoritföda på vintern är tallskott.

Nu märks det i vår tallgallring att älgen hittat att det finns obegränsat med mat i form av tallskott även om älgen måste äta även annat.

Just nu står maskinparken still till 4 januari då de kör igång på nytt med fortsatt gallring med i huvudsak tall.

Så vi får se om det kommer  mer älgbilder här på bloggen när efterrätten serveras.

God Jul

                     Vi vill tillönska alla våra läsare in riktigt God Jul

                                     Fredrik, Svenne och Pelle

Största ingreppet i modern tid

 

25 % av ytan på gården ska nu gallras, och nu sammanfaller 1:a gallring , 2:a gallring och 3:e gallringar samtidigt.

Skördareförare Kenneth

 Det är ca 8000 träd eller 900 kubikmeter som ska ut ur skogen. 

 När Bengt köpte det vi kallar Haralds 1980 så planterade vi ca 22.000 plantor och nu är det dags för 2:a gallring av detta, vilket är drygt 10 ha. Kartongerna som plantorna var i samlade Bengt ihop och brände, detta har givit namn åt platsen "brända kartongerna"

 Nu är en fröjd att se resultatet av det arbete som lagts ner innan på dessa områden.

Upplag vid "brända kartongerna"

Det är tyst.

 

Lasse svarar inte längre i sin jaktradio, den är tyst, alldeles för tyst och alldeles för tidigt.

Saknar ditt skratt vid elden, diskussionerna på bänken vid badplatsen Hornet över en kopp kaffe.

2016

Du kom till Wargsmåla första gången i mitten av 60-talet då din far Erik köpte gården och du har sedan dess alltid funnits med där i olika sammanhang, alltid varit med på allt som hände i byn. Din saknad är stor, men minerna finns där som vi ska underhålla genom berättelse, inte minst genom dina pojkar som tagit över straffetpinnen på gården. Vi kommer minnas dig som glad, snäll, humoristisk, kunnig och pålitlig. Vila i frid, du saknas.

Snart går båten

 

Gäller att få med lite enstaka angripna granar som vi får hugga och köra ut själva, det blir vad Sydved kallar båttimmer pga av att det forslas till Tyskland  med båt

. Och snart går båten så gäller att få med det, även om det knappt är ljust på hela dagen.

Tar det aldrig slut ???

 Känns som att granbarkborren aldrig vill ge med sig, nu 3:e året i rad som vi hugger ner granar som är angripna.

 

Alla i södra Sverige är drabbade mer eller mindre men det är en klen tröst i dessa tider.

Denna gången blir det ca 225 kubik som ska ut ur skogen.

Det minst tråkiga är när Kenneth stannar maskinen och pratar en stund, han visar gärna all information som han har på sin dataskärm i maskinen, där kan man få fram allt och lite till.

 

Dikesrensning.

 För ca 30 år sedan rensades detta dike med en dikesgrep manuellt med handkraft då var granarna ca 20 cm i brösthöjd, nu ett par år efter slutavverkning så kommer solljuset åt att belysa diket och växligheten i diket tilltar kraftigt.

 Denna gången så fick vi nyttan av skogsvagnen och dess kran med grip, och nu är det lätt att komma åt när inga träd är i vägen. Diket som rensas är i närheten av Törnmålen och vi säger Haralds mosse om detta området, mossen odlades av Harald Jonsson fram till 60-talet , man ser tydligt små stenrös som lagts upp för hand en gång i tiden.

Rensning får göras ner till tidigare bottennivå, man får inte utan tillstånd sänka nivån på ett befintligt dike. Under 70-talet var det väldigt vanligt att man dikade ur områden (gjorde nya diken) som var sura av vatten, detta stoppades efter en 10 år då man ansåg att det hade en negativ inverkan på miljön, idag är det svårt att få tillstånd för nyanläggning av diken.

Denna dikesrensning ska förhoppningsvis göra granplantorna som är planterad här trivs, de tål inte att stå i vatten på vintern och våren.

Tjuvstartar

 

Planeringen var att röja planteringen norr om Haralds hus klart  i år 2020, och nästa år börja  röja den 3 ha stora planteringen vid Pellas. Men ibland hinner man mer än man tror. Har därför tjuvstartat med röjningen allt björksly vid Pellas, kan vara skönt till våren att kanske har halva planteringen gjord.

Mer löv än svamp

 Allhelgonahelgen ägnades åt räfsa lönnlöv som årligen faller till marken. 

Samt att fylla på skafferiet med trattkantareller, det fanns betydligt mycket mer löv än kantareller, åtminstone där vi var.

 Skillnaden i vikt var också påtaglig, lönnlöven hade sugit åt sig all fukt som kommit från ovan, tillskillnad från asplöven där regnet blir till droppar av ytspänningen

Götbergs företrädare

 

Här nedan ser vi Karl Elmgren med hustrun   Anna och 7 av deras 9 barn, bilden är från 1928.

Från vänster. Karl Elmgren, Asta, hustru Anna, Erik, Rikard (Roland Elmgrens pappa), Fritz, Nils ,  Elin eller Ida ? och Knut.

De bodde på gården som idag Åke och Ingalill Götberg äger.

Omkring 1940 sålde Karl gården till Arvid och Jon Lindström , efter det ärvde Alf och  Gun-Britt Johansson det i början på 80-talet. Omkring 1985 övertog dottern Ingalill Götberg  (tidigare efternamn Johansson) gården.

Omkring 1950 och ett antal år framåt arrenderade Henning och Anna Wiktorsson och bodde på gården tillsammans med deras pojk Bertil Wiktorsson , härefter flyttade Wiktorsson till Klenemåla och arrenderade den stora mangårdsbyggnaden i Klenemåla.

Ladugården man ser i bakgrunden låg mitt emot huset på andra sidan vägen. Ladugården blev offer för en pyroman som härjade i mitten på 70-talet.

Olika spår

 

Man lämnar spår efter sig i vad vi än gör idag, både digitala och analoga. Fördelen med analoga spår  är att de lätt går att radera ut.

Spår av denna vill vi gärna se de närmaste dagarna i den nysladdade vägen, nyss lämnade den spår vid saltstenen.

100.000

 

100.000 gånger har du och ni andra tillsammans varit inne på vår blogg och läst och tittat. Helt fantastiskt tycker vi. Det var 2010 som Calle startade upp bloggen och sedan dess har vi gjort 721 st inlägg om nutid och dåtid.

Det mest lästa inlägget  ”Ingen vet var haren har sin gång” är från  feb. 2011, det har lästs 784 st gånger. Därefter kommer ”drar vårt strå till stacken”  som är från juli 2018 den har lästs 442 st gånger.  Tar gärna emot tips om ni tycker att vi ska skriva om något speciellt, eller om vi ska ändra på något som inte är bra.

Mer firande

 Så mycket som vi själva inom familjerna använt huset på gården har aldrig skett tidigare.

Om det är corona eller bara en tillfällighet vet vi inte, men självklart trevligt att det använt till lite sammankomster.

Denna gången var det en 60:åring som hade sin tillställning, ett dussin vänner salamander denna fina septemberkväll åt och drack gott och skrattade

Årgång 79 firar

 Trevlig samling på gården när yngste delägaren firade sin födelsedag.

Bockar av i skogsbruksplanen

 Planteringen norr om Haralds hus känns nu färdigröjd.

På vissa ställen var det oerhört tätt med björk, kändes inte som man kom någon stans på en tank bensin.

Men till slut så är man i mål om än efter lite tid.  

Skulle tror att man ska åter vara tillbaka om kanske 4 år för en sista röjning

Lukten av brandrök är tydlig.

Det är totalt eldningsförbud och brandrisken är 5 på skalan. Men trots detta eldar man med flit, det är en planerad naturvårdsbränning  under mycket noga kontrollerade former som genomförs i grannbyn Klenemåla  som ägs av Södra Skog.

120 m höjd, 1,6 km till branden , bilden tagen från vår gård.

Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det i dagens skogar råder stor brist på. Cirka 1000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd. Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad.

Tidigare var skogsbränder ett naturligt inslag genom blixtnedslag i de flesta barrskogar och en lång rad arter är anpassade till brand. För 150 år sedan brann i genomsnitt cirka 1 procent av skogsarealen i Sverige årligen. Idag brinner endast cirka 0,016 procent av skogen - en stor ekologisk förändring på kort tid.

När dröm blir till verklighet

Sitter ute denna fina augustikväll och fantiserar om div stora älgar eller rådbockar. Utan minsta förvarning står plötsligt skogen konung i skogskanten, kommer ut på hygget helt ljudlöst trots sin tunga vikt kanske på 400kg.

200 meter N.V Haralds hus

Inte så ofta men det händer ibland.

Vildsvinen är mest i rörelse under den mörka delen på dygnet, men det händer även att man kan se den i dagsljus / kvällsljus

Öppnar upp

Tranan vet bäst och mest

När tranan går och äter blåbär, då är de mogna, det behöver man inte tvivla på.

För tranan vet bäst, mest och var det finns flest. Var det finns flest förbli dock en hemlighet naturligtvis så vida ni inte ser var bilden är tagen.

Men förresten det spelar ju ingen roll om vi talar om vad bilderna är tagna för nu finns det ju inga blåbär kvar där.

Natrix snokar runt

Natrix betyder ’simmare’  på latin. Kallas vanligtvis i folkmun kort och gott för snok och mer sällan vattensnok.
Snoken trivs längs vattendrag eller andra fuktiga marker där de uppehåller sig under sommaren för att jaga grodor och fisk, och är anledningen att den håller till vid vår damm

Snoken kan bli hela 200cm lång men är vanligen betydligt mindre i Sverige där enstaka exemplar blir runt 120-130cm

Den ar ogiftig och bits sällan. Om den känner sig hotad försöker den oftast slingra iväg, men kan också utsöndra ett sekret från analkörtlarna som
luktar illa

En annan försvarsmekanism är att spela död – den rullar över på rygg, ofta med munnen öppen och tungan hängades ut, i hopp om att en eventuell predator då lämnar den ifred.

Bengts 100:årsdag

Idag 7 Juli är det Bengts födelsedag, det är 100 år sedan lilla pojken (se bilden nedan)  i knäet på sin pappa  Axel  föddes och sedan växte upp på Målen.

Gerda o Axel, barnen Greta, Artur, Alice, Elly och Bengt 

Bengt var yngst i syskonskaran av 5, gick 6 år i skolan i Karstorp, efter skolan jobbade Bengt med div skogsarbeten, var med om tillverkningen av kol vid kolugnen i Vargsmåla, var under några år anställd vid Gullbergs i Lindås.

Bengt och hunden Tua, Gerda vid dörren ca: 1930

 1947 skulle  Bengt hjälpa  till en dag på fångvårdskolonin i Ödevata , denna dag skulle bli till 33 år i statlig tjänst som vaktkonstapel.

Bengt o Anna-Lisa   ca 1950

60-70-talet var intensiv tid för Bengt, 3 pojkar som växte upp  krävde sitt, skiftarbete på fångvårdskolonin, div arbete med affären i Ljungbylund, gården på  Målen var i drift med aktivt jordbruk med allt vad det innebär , Bengt fick axla ett stort jobb när krafterna på äldre dagar började svika sin far Axel.  I kombination med skiftarbetet i Ödevata blev detta allt för tungt och stressigt varpå Bengt ådrog sig 6 magsår under denna tidperiod,varav det sista var mycket kritiskt för Bengt liv. När 1:a magsåret inträffade låg Bengt på Kalmar lasarett och Anna-Lisa födde mig (Pelle) samtidigt på Kalmar BB. Pappa Bengt har berättat när en sköterska på lasarettet  kom i till Bengt och sa, -  nu måste vi raka dig och göra dig fin  du har fått din 3:e pojk. De visade upp mig för Bengt genom en fönsterruta i ett rum , Bengt på ena sidan , Anna-Lisa och jag på andra sidan.

.

Bengt 70 årsdag, världens bästa farfar står det på bröstknappen

 1980 gick Bengt i pension vilket gjorde att han fick ägna sig åt det han trivdes med  i ett lägre tempo, nämligen trädgården och huset  i Ljungbylund, skogsarbete  på Målen, jakt med oss 3 pojkar, tillsammans med Anna-Lisa var de ute och dansade ett par kvällar i veckan.

Bengt var väldigt social och trivdes med att ha mycket folk omkring sig. Han höll ständig kontakt med sina syskon, jaktkamrater och grannar via telefon eller besök.

Bengt styrde och ställde och fixade och donade, kommer väl ihåg när kräftfiske var aktuellt , då fixade han ved för kvällen och natten vid sjön, lövade logen där vi hade vårt tillhåll när vi kom hem på sena natten för att sedan lägga oss och sova några timmar i det nybärgade höet tillsammans med våra kusiner Anders och Gert-Eric.

I Ljunbylund stod föräldrahemmet alltid öppet, köket var den givna samlingsplatsen och det bjöds alltid på fika eller mat när man kom, tackade man nej till det erbjöds man på ett glas hemlagat vin.

Ja, vi skulle kunna skriva många rader om allt vad ni gjorde för oss pojkar. Men Idag 7 juli på din 100-årsdag går tankarna till dig kära pappa / farfar, ett stort GRATTIS på din 100-årsdag.

Svenne, Pelle o Fredrik  , vet att Kalle också skickar en hälsning.