Rotpost - stämplad skog

Stämpla rotpost, arbetet skedde helst på barmark under sensommaren och hösten.

Ett stämplingslag bestod oftast av tre personer, jägmästaren, som valde ut lämpliga träd och mätte diametrern i bröthöjd med en klave, stämplaren, som bläckade träden med en speciell stämplingsyxa som ofta hade markägarens initialer eller bomärke ( i vårt fall BP = Bengt Petersson),

och prickaren som förde protokoll. Stämplaren bläckade trädet i brösthöjd och vid roten och slog i själva stämpeln. Själva stämplingen hade 2 uppgifter att fylla, dels att man inte mätte in samma träd två gånger och att markägaren inte kunde skylla på att de sågat ner mer träd än de skulle, fanns stämpelmärket vid rotbenet, ja då kunde man efter avverkning kontrolera att inköparen/sågverket inte sågat ner mer träd än vad som var stämplat.

I början av 1900-talet var nästan all skog som avverkades stämplad och var så under större delen av 1900-talet. Jägmästaren beräknade med hjälp av trädets diameter och höjd dess volym som sedan låg till grund för inköpare, huggaren och köraren.