Ny årsring på väg

Vi önskar ett gott avslut på 2011 och hopp om att 2012 ska ge oss och er en bred och minnesrik årsring.
Gott nytt år önskar

Calle, Svenne och Pelle

Om årsringar läser vi traguiden.se;
Årsringar
Vårved och sommarved

I stammens tvärsnitt kan man se ljusa och mörka ringar, så kallade årsringar. De ljusa ringarna är vårved, det vill säga ved som bildats under våren och försommaren. Denna ved har tunnväggiga svaga fibrer med låg densitet och hög vätskepermeabilitet.

De mörkare ringarna är sommarved. Det är ved som bildats under sommaren och tidig höst. Fibrerna i denna ved har tjocka och starka fiberväggar med tre gånger högre densitet än vårveden. Dessutom har sommarvedsfibrerna låg vätskepermeabilitet.

Årsringsbredd

Antalet årsringar i stubben anger trädets ålder. Årsringarnas bredd visar hur fort trädet vuxit. Trädets tillväxthastighet och därmed årsringsbredd beror på genetiska anlag, markens bördighet och det lokala klimatet - temperatur, ljus och framförallt nederbörd. Dessutom har skogens skötsel, det vill säga antal röjningar och gallringar samt hur hårda dessa är vid varje ingrepp, en avgörande betydelse för årsringsbredden.

Ett träd som fritt fått utveckla sig har de bredaste årsringarna närmast märgen, varefter bredden gradvis avtar mot barken. Efter en röjning eller gallring kan man se språng i årsringsutvecklingen. Det beror på att trädet fått tillgång till mer näring och mer solljus när grannträden tagits bort. Nederbördsfattiga år ger smalare årsringar än regniga år. Generellt sett avtar årsringsbredden ju längre norrut man kommer i Sverige. Detta beror på kyligare klimat och därmed kortare växtsäsong. Trots detta är hållfastheten hos det sydsvenska barrträdsvirket väl så bra som det norrländska. Detta beror på att andelen tung sommarved är större hos de sydsvenska träden.

Ungdomsved

Den märgnära veden, den så kallade ungdomsveden, omfattar 10 till 20 årsringar beroende på vilken egenskap som avses. Denna ved har helt andra egenskaper än den mogna veden. Fibrerna är kortare, klenare, tunnväggigare och har större fibrillvinkel än den mogna veden. Veden nära märgen har därför lägre hållfasthet och krymper mer longitudinellt än den mogna veden. Detta leder bland annat till att den märgnära veden har större tendens att spricka och deformeras än den mogna veden.