Harris en del kallar det Ginst

En del av er känner igen var fotot är taget, vägen förbi Haralds. Harriset hämtat av pappa från Höge backe. Höge backe hittar ni på vägen från Mosjön mot Ödevata vid Sten stolparna.
Från den Virtuella floran hämtar vi:
Beskrivning.
Harris är en lövfällande, ofta storväxt buske som kan bli upp till en och en halv meter hög. Grenarna är styvt upprätta, vanligen femkantiga, och de är gröna även under vintern. Bladen är skaftade och tilltryckt håriga, de övre bladen är vanligen enkla medan de nedre är trefingrade. Harris blommar i maj-juni med stora gula blommor som sitter ensamma eller parvis i bladvecken. Kronan kan bli upp till till två centimeter lång. Frukten är en plattad balja som öppnar sig explosivt när den är mogen. Baljornas valvler blir spiralformade efter det att baljan öppnats.
Harris karaktäriseras av de gröna kantiga grenarna och de stora gula blommorna och den kan knappast förväxlas med andra buskar.
Användning.
Harris odlas ibland som prydnadsbuske och redan Pehr Osbeck uppmanar i sin uppsats Rön, Angående Svenska Ärtebusken Spartium scoparium år 1765 att använda harris, och han skriver där att "Uti Hushållningen förtjänar han i synnerhet blifva bekant; ty häraf kan planteras häckar, som både Sommar och Vinter äro prydelige" och han fortsätter "Jag kan intet påminna mig någon af alla våra til häckar brukeliga buskar, som har et så prålande och långvarigt vackert utseende". Enligt Nyman (1868) användes grenarna till kvastar och barken kunde genom rötning lämna tågor.

Etymologi.
Artnamnet scoparius kommer av latinets scopa (kvist, kvast). Svenska namnet harris kommer enligt Nyman (1868) av att harar gärna äter dess späda grenar.